Om slöjdämnet

(text från HDK – Göteborgs universitet)

Skolämnet slöjds främsta värde ligger inte i dess omedelbara nytta – även om till­fredsställelsen i att kunna skapa, framställa och uttrycka sig med föremål inte ska underskattas. Det är inte heller görandet i sig som är det centrala. Inte ens material­kännedom och vana vid att hantera enkla redskap och verktyg är tillräckligt för att motivera slöjdens plats på schemat. Ämnets ställning bygger snarare på dess bidrag till en allsidig personlig utveckling och utvecklingen av förmågor som alla människor har användning av.

(citat från kommentarmaterialet till slöjdämnets kursplan i Lgr11)

Slöjd är ett relativt omfattande ämne i grundskolan. Ämnets 330 timmar i grundskolan innebär att det är större än exempelvis bild, hem och konsumentkunskap och musik. Varje skola bestämmer själv hur man vill fördela slöjdämnets timmar, det måste dock införas senast i åk 3. Det vanligaste är att eleverna har slöjd en dryg timme varje läsår från åk 3 till åk 9.

I kursplanehänseende är slöjd ett sammanhållet ämne sedan mer än 30 år, eleverna får också ett sammanhållet betyg i slöjd. Ändå är det vanligaste att slöjdundervisningen är uppdelad i textilslöjd respektive trä- och metallslöjd. Detta beror på att de flesta skolor är byggda, och de flesta slöjdlärare utbildade, för den tidigare uppdelningen av ämnet i två slöjdarter. En sådan uppdelning är varken anmärkningsvärd eller problematisk i relation till nuvarande läroplan – men den ställer ovillkorliga krav på att de två slöjdlärarna samverkar med varandra gällande undervisningens planering, genomförande och vid betygsättning. Den tidigare så tydliga uppdelningen av ämnet i två separerade materialområden luckras upp mer och mer för varje år. Exempelvis blir det allt vanligare att eleverna har ”slöjd” på schemat, och att de då har tillgång till två slöjdsalar och två slöjdlärare samtidigt. Gällande kursplan föreskriver också att eleverna i sin slöjdundervisning under högstadiet ska möta andra material än metall, textil och trä. Plast, betong, glas och keramik är exempel på material som blir allt vanligare i slöjdundervisningen.

Slöjdämnet förknippas allt för ofta med felaktiga eller förlegade synsätt, exempelvis att slöjd är ett roligt men inte ett viktigt eller nyttigt ämne. Många tror att slöjd är ett enbart praktiskt ämne. Detta samtidigt som kursplanen både i innehåll och gällande de förmågor slöjdämnet syftar till att utveckla hos eleverna, beskriver ämnet som ”manuellt och intellektuellt arbete i förening”, slöjd är ett sätt att tänka och uttrycka sig! I slöjdämnet utvecklas förmågor som är viktiga för varje blivande vuxen, oavsett fortsatt studieinriktning, kommande yrke eller intresseområde. Ett ”modeord” som bra sammanfattar dessa förmågor är entreprenöriella kompetenser; att se möjligheter, att kunna samarbeta, vara kreativ, våga prova, hitta lösningar och att ta initiativ.

Slöjdämnet inkluderar också utbildning om resurshushållning, hållbar utveckling och att utveckla en miljömedvetenhet hos eleverna. I kombination med slöjd som ett kommunikations- och uttrycksmedel med många kopplingar till mode, trender, ungdomskulturer och andra kulturer, innehåller slöjdämne något väsentligt för alla!

Länk till slöjdämnets kursplan: http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/slojd

Textansvarig Peter Hasselskog

 

 

 

Sidansvarig: lena.collin@gu.se
Senaste uppdatering: 2014-02-20 15:38

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *